Marion Godman

Forskningsleder

 

Projekttitel

A Sense of Belonging: Cultural Copying as a Basis for Group Rights?

Hvad handler dit projekt om?

Vissa gruppers medlemmar har ofta tillträde till speciella rättigheter. Medlemmar av ett visst genus kan få positiv särbehandling, ursprungsbefolkningars medlemmar kan få tillträde till särskilda språk och territoriella rättigheter, och ens nationella tillhörighet kan räknas som ett skäl till att vara prioriterad i immigration. Men bara vissa typer av medlemskap tycks ha en sådan moralisk ställning. Hur kommer det sig att många tycker att ursprungsbefolkningar har en moralisk särställning men inte stadsbor, till exempel? Mitt projekt undersöker ifall medlemskap via kulturell reproduktion (där en kedja av social-kulturell inlärning leder tillbaka till en gemensam modell) kan förklara vissa gruppers moraliska särställning.

Hvordan opstod din interesse for dit forskningsfelt?

Det slog mig att många grupprättigheter, som minoritetsrättigheter och rätt till positiv särbehandling tycks vila på ett antagande om vad det betyder att tillhöra ett genus, etnicitet, sexualitet och så vidare. Men det fanns inte särskilt mycket i litteraturen om vad detta medlemskap är och innebär. Samtidigt tycks många anse att sociala kategorier inte finns på riktigt. Jag var intresserad i spänningen mellan dessa positioner. Så jag bestämde mig för att utveckla min teori om medlemskap via kulturell reproduktion för att se om det kan förklara ett djupare medlemskap och varför det kan ge upphov till en moralisk särställning.

Hvad er de forskningsmæssige udfordringer og perspektiver ved dit projekt?

Mitt projekt kan utmanas från flera olika perspektiv. Först är många politiska teoretiker och filosofer generellt skeptiska gentemot grupprättigheter. I den liberal-politiska idétradition är individen och hennes individuella rättigheter det mest grundläggande. Jag är inte säker på att jag behöver bestrida detta eftersom en grupp i min mening inte är något annat än summan av deras medlemmar. Mer bekymmersamt skulle vara om min teori skulle medföra en allt för övergripande identitetspolitik där vissa grupper blir tilldelade allt för mycket makt och rättigheter. Det blir därför viktigt att tänka på exakt vilka typer av grupprättigheter vi har skäl att stöda. Slutligen kan man ställa sig frågande inför grupper som har en destruktiv och nedvärderande kultur gentemot deras egna medlemmar. Vad ska vi säga om dessa grupper?

Hvilke perspektiver vurderer du selv, at din forskning på sigt kan have for det omgivende samfund?

Det är nästintill omöjligt att förutse effekterna av filosofisk forskning. Det betyder förstås inte att det inte finns viktiga effekter på samfundet av filosofisk forskning: filosofer har bidragit till att etablera psykologi och ekonomi samt inspirerat utvecklingen av datorer och den amerikanska konstitutionen. Men det vore dumt och förmätet att försöka förutse sådana omvälvande effekter av min forskning. Jag kan bara hoppas att resultaten från min forskningsgrupp kan spridas och kommuniceras så framgångsrikt att vissa politiker och lagstiftare tänker mer noggrant igenom skälen till sina principer vad gäller till exempel positiv särbehandling och minoritetsrättigheter.

Hvad vil det betyde for din forskerkarriere, at du indgår i Sapere Aude-programmet?

Jag är mycket tacksam för att ha blivit tilldelat Sapere Aude. Det är en viktig kvalitetsstämpel för min forskning och innebär ett riktigt akademiskt hem i Danmark. Ett få ett Sapere Aude betyder dessutom att jag kan inleda ny och intressant forskning om grupprättigheter och den politiska teorin kring medlemskap. Slutligen är programmet instrumentellt för att samla en grupp av expertis och för att få tid att tänka igenom ämnet ordentligt.

Lidt om mennesket bag forskeren

Jag växte upp på en mjölkgård på Gotland i mitten av Östersjön. Min mamma är kanadensisk, min pappa, svensk, min partner, finsk, och vår dotter är född i Danmark. Jag har bott i en serie städer som en del av min akademiska karriär: Toronto, Stockholm, London, Helsingfors och nu, København. Även om jag älskar städer för deras oändliga möjligheter att utforska olika kulturer och platser, saknar jag ofta den naturliga känslan av gemenskap som uppstår på landsbygden. Jag gillar bra romaner, bra skidspår och bra samtal.